Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.

Historik


Visste ni att...

… RIK bildades en torsdagkväll den 21 juli 1921 i bersån bakom handlare Westerbergs affär borta vid järnvägsövergången. Affären revs 1938 men bersån finns faktiskt kvar bakom nuvarande Bengt Jonssons hyresmaskiner. De som var med på det första möte var egentligen ett gäng kortspelande killar men eftersom man hade en fotbollsplan (Knipvallen) tyckte man att det kunde vara lika bra att också bilda en idrottsklubb. På programmet de första åren stod inte bara fotboll utan också terränglöpning, cykel, orientering, skidor, boxning och till och med en schackavdelning bildades 1926.


Fester har alltid varit en viktig del av RIK:s historia.

Från början var det till och med den allra viktigaste inkomstkällan. Fram till 1932 hölls festerna på Viggeby hage, som låg till vänster vid transformatorstationen på gärdet strax efter järnvägsövergången på väg mot kyrkan. Festplatsen hyrdes ut av biodlarföreningen som byggt och ägde den. En lyckad fest med dans kunde ge hela 500 kronor i vinst tack vare alla uppträdanden och jippon som t.ex. en karusell som medlemmarna fick turas om att gå och skjuta på från en ramp på sidan. 1932 var det slut på festandet i Viggeby hage.

 

Damerna i Viggeby hage

  

Familjen Blom övertog arrendet av marken och i kontraktet med hovförvaltningen stod inskrivet att man inte fick hyra ut hagen. Istället flyttade man festerna först till Kronlund (mitt emot Kung Nordians höjd), där höll man till i två år. Sedan flyttade man festerna till Norslunda för att 1939 slutligen hamna i Krogsta Hage. I Krogsta hage höll man på fram till 1954 och då var det slut på den typen av festligheter. De som är intresserade kan än idag se spåren av Krogsta hage om man går stigen in till vänster mitt emot postlådorna vid Norslunda.

 

Krogsta hage hade också byggts upp av biodlarföreningen men ganska snart övertogs den av Gustav Adolf Eriksson på Krogsta (far till nuvarande ägaren Gunnar Eriksson) som sedan skötte all uthyrning. Efter varje fest åkte man ner till Gustav Adolf och betalade hyran och nöjesskatten 10 öre per deltagare. Danserna kördes ofta två dagar i sträck, på lördagarna fram till kl. 24.00 och på söndagarna till kl. 23.00. Söndagsfesterna som började tidigt på dagen hade karaktären av familjefest med tombolalotterier, skjutbana, pilkastning och andra jippon och uppträdanden. Upp emot 400 besökare var inte ovanligt och när festerna var slut ringlade sig gästerna som ett lämmeltåg ner till järnvägsstationen.

 

Att det tjänades ganska bra med pengar på festerna förstår man inte minst av den regnförsäkring man tecknade. Om det regnade mer än 2 mm fick man nämligen ut hela kr 2000 kr i ersättning. Rune Hamelius minns särskilt en gång 1951 när försäkringen föll ut. Polisman Anders Johansson från Märsta var kontrollant och kanske också lite RIK-vän. När det var dags för kontroll kallade han till sig Rune som då var ordförande i RIK:


- "Kom nu Rune så går vi och mäter. Är det 1,9 mm så skriver vi väl 2,0 mm..."

 

Nu behövde man inte ”justera” siffrorna för det hade regnat hela 2,4 mm – åtminstone den gången…

 

För musiknostalgikerna kan vi också meddela att Krogsta hage finns med i den svenska musikhistorien. Gunnar Molton, känd dragspelare på 40-50-talet som ofta och gärna, spelade i Krogsta hage, skrev nämligen och spelade in ”Vals i Krogsta hage”. Kanske ingen svensktoppshöjdare men mycket efterfrågad på den tiden – åtminstone i Krogsta hage.

 

….vår gamla fotbollsplan Knipvallen faktiskt har en egen historia. Den börjar redan 1866 när järnvägen drogs fram och den blev över på västra sidan när Viggeby gärde delades. Från början kallades den Kohagen eftersom den mest användes för betande kor. Ägare till Kohagen och Viggeby gärde på den tiden var Kungsgården, en av dom största gårdarna i Norrsunda socken och beläget i trakterna där Räddningsskolan idag ligger.

 

Man tror att det spelades fotboll långt tidigare på Kohagen men när RIK bildades 1921 fick man samtidigt skriva ett hyresavtal med Kungsgården och då vågade man också satsa på att bygga de första målburarna. De var av en modell där överliggaren skarvades på mitten och efter ett tag bågnade målen en aning. Det var då man lärde sig att skjuta i kryssen…

 

1933 när familjen Blom på Viggeby fick ta över arrendet från Kungsgården ändrades avtalet så till vida att kostnaden skulle bestå i fritt medlemskap för pojkarna Blom. Det torde ha inneburit en kostnad av 15 – 20 kr per år för klubben. Man hade dock inte lyckats friskriva sig från kornas betande på planen. Det innebar visserligen att korna skötte gräsklippningen men också att dom orsakade juniorernas inte alltför populära grundutbildning. Den bestod nämligen av att före matcherna mocka bort all koskit…

 

1949 utstyckades Kohagen till kommunen, det första arrendeavtalet upprättades och RIK fick betala ett arrende på 50 kr per år. Kohagen hade då också bytt namn till Knipvallen. Namnbytet tror man berodde på att det växte mycket nyponbuskar runt planen och nypon kallades på den tiden ”knipor”. Det kan ha sin riktighet för vem har inte ”knipit” nypon…? Det året gjordes också den första utbyggnaden.

 

Den andra utbyggnaden till dagens storlek (breddning) gjordes i slutet på 50-talet med en pampig invigning 1959. Då var också en fint grönmålat omklädningsrum klart. Tyvärr är det rivet idag men vi har i alla fall Knipvallen kvar som vi hyr och som fyller en stor funktion som träningsplan. Nyligen (2004-09-06) hölls ju också en nyinvigning sedan planen försetts med läktare, spelarbås och en större parkering

 

Damlaget

 

Handbollsektionen haft både ett ”fönsterkrossarår” och ett ”grocessår”. Fönsterkrossaråret kom säsongen 55/56 när damerna efter 10 års utomhussspel på Knipvallen bestämde sig för att prova inomhussspel. Matcherna spelades i Sigtuna i SS-hallen men träningen förlades till Norrsundaskolans jättelika gymnastiksal, 10 x 5 m !! Gissa om ungarna som skulle ha gympalektion morgonen efter en träningskväll var glada. Fönstren hade nämligen inga skydd och att ha gympa i en lokal där snön och nordanvinden svepte in genom de krossade fönstren var förstås inte att tänka på…

 

Grocessåret kom säsongen 66/67. När hösten kom och hälften av det enda seniorlag vi då hade, ställde upp i mammakläder var det bara att slå igen butiken och börja om på ny kula. En händelse som ser ut som en tanke (man hoppas att det inte finns något samband) var att vi säsongen innan haft vårt första herrlag i seriespel… 

 

…om någon förtjänar att kallas för dagens Mr RIK så är det vår f d kassör Rolf Johansson. Inte bara för att han spelat närmare 400 seriematcher i fotboll för RIK och inte bara för att han sprungit Lidingöloppet tio gånger och Stockholms maraton tre gånger (kunde ni tro det?), och inte bara för att han  mellan 1971 – 2004 var vår kassör och i allra högsta grad bidragit till att klubben idag har en så bra ekonomi.

 

Rolf Johansson 

 

Nej, vi tänker också på att han är den enda RIK:are som inför 5.000 åskådare gjort mål i en fotbollsmatch i Ryssland. Året var 1967 och RIK:s fotboll var där på träningsläger. Visserligen var det en löjlig tåfjutt och visserligen var publiken utkommenderade anställda vid en konservfabrik vars korplag skulle träningsspela mot RIK. Men i alla fall…

 

Sedan 1950 har vi bara haft tre kassörer i klubben. Mellan 1921 och 1950 turades flera medlemmar om att hantera inkomster och utgifter men 1950 tillträdde en av grundarna Harald Almgren som kassör och han satt sedan på kassalådan ända till 1971. Harald hade dessförinnan haft många styrelseuppdrag både som ordförande och sekreterare.

 

- En dag kom dom bara hem till mig med en koffert full av kassaböcker i en salig oordning. Den förre kassören hade hux flux blivit förflyttad från orten och någon måste ta över, berättade Harald en gång.

 

Tydligen skötte sig Harald bra, för han lämnade 20 år senare över böckerna till Roffe Johansson (han med tåfjutten i Ryssland ni vet…).

 

Då var bokföringen i perfekt ordning. Roffe J hade sedan nycklarna till kassalådan i 33 år fram till 2004 när han lämnade över till Vanja Rogner. Hoppas Vanja håller ut lika många år…

 

… RIK har en av Sveriges meste klassiker. Och med en klassiker menar vi i detta fall en som varje år åker Vasaloppet, simmar Vansbro-simningen, springer Lidingöloppet och cyklar Vättern-rundan. Om ni tycker att det låter svettigt att bara göra det ett år ska ni veta att Ingvar Johansson har gjort det 28 år!!! Inte i rad, men närapå, och med detta var han 2002 Sverigebäst med 2 år före närmaste man.

 

Ingvar Johansson

 

Och vem är nu Ingvar Johansson kanske dom yngre i klubben undrar? Jo, han är faktiskt en av dom mesta RIK-arna, fast han bor i Eskilstuna sedan 1965. Faktum är att det tog bra många år innan någon märkte att han flyttat. Han var lika mycket i Rosersberg som Eskilstuna och skötte bland annat lagledarskapet för C-laget i fotboll flera år efter flytten.

 

Har man inte hört talas om Ingvar Johansson så har man säkert hört hans smeknamn: ”Mellis” som gäller i Rosersberg – i Eskilstuna är det ”Johan”.

 

1946 blev han medlem i RIK som 12-åring. Då kan ni räkna ut hur gammal denne mångsysslare är idag och som just nu förbereder sin 29:e och säkert långt ifrån sista klassiker säsong. Apropå mångsyssleri så finns det nog inte många som slår honom  där heller.

 

Kan ni fatta att han tävlat – observera tävlat! - i femton sporter. Jag blir så trött så jag orkar inte räkna upp dem alla, men så är det. Plus att han har varit legitimerad domare i ett flertal sporter…

 

Det cirkulerar många skrönor om ”Mellis”. Den mest kända är den om hans turkalsonger som han alltid måste ha när han stod i bandymålet på 50-talet. Alltså på den tiden när det fanns naturis på vintrarna och hemmamatcherna spelades på sjön Fysingen. Kalsongerna som var av typen långa hade efter långvarigt användande så många hål att det knappt gick att se vad som var fram och bak på dom. Golfkalsonger skulle man kanske kalla dem idag…

 

När Arlanda byggdes i början på 60-talet fanns det en fotbollsplan där och ”Mellis” var ofta anlitad som domare. Linjeringen var det ofta lite si och så med, särskilt när det hade regnat.

Under en match var en av spelarna inte överens med ”Mellis":

 

Hur kan Du påstå att bollen var ute när det inte finns några linjer? Undrade spelaren.

 

”Mellis” blev som vanligt honom inte svaret skyldig: - Du grabben, jag har dömt fotboll här långt innan du föddes så jag vet var linjerna går!

 

Bara slutligen en liten historikgrej till om ”Mellis”: Innan minigolfbanan bakom Hydromacken byggdes av RIK 1975 fanns där en liknande grusbana. Enligt ”Mellis” hade han banrekordet där på 31 slag. Det skulle inte förvåna en om det är sant…

 

Den som minns är Rolf Westerlund.

 
Sociala Medier
BLI MEDLEM I ROSERSBERGS IK
Våra sponsorer
Profilguide
Nolltolerans
Gräsroten