Det finns de dagar då livet är så himla roligt. Det finns de dagar där jag funderar varför håller jag på som idrottsledare. Det finns de dagar där jag inser att det är arbetet som ideell idrottsledare görs - är värt varenda sekund.
Detta läge befinner jag mig för närvarande.
Söndag 6 april 2014 i Eriksdalshallen i Stockholm.
Final: Rosersbergs IK - Åkersberga HK 15-14 F99.
Tillsammans med mina ledarkollegor, Lillen, Patrice och Peter andas det en sådan ljuvlig doft av ett erkännande att det lönar sig att träna, träna, träna och träna. Det lönar sig att vilja vara nyfiken, att våga misslyckas för att kunna lyckas.
Att trägen vinner kan jag nu konstatera igen. Jag har aldrig tvivlat på det. Jag vet att det lönar sig med hårt "jävla" arbete - och det hela tiden.
Det är inte en tillfällighet att Rosersbergs IK B-flickor (sista år) vinner och kan titulera sig som bäst i Stockholm - och dessutom för andra gången.
Jag vet att folk ute på bygden/stan tycker att det är fel att värva spelare. Det tycker förstås inte jag. Rosersbergs IK Handboll är en liten klubb. Jag resonerar precis som djuren. För att överleva så måste jag äta. För att RIK-handboll ska ha en framskjuten position så behövs det nya- och fler spelare, nya krafter utifrån och nya utmaningar.
I går söndagen den 6 april fick vi ett STORT KVITTO på det.
Laget och vi ledare har blivit två år äldre. Vi har fått in "vinnarskallars mentalitet" och framför allt ordet disciplin. När vi kör - så kör vi är ordspråket som det handlar om.
Det här är mitt 33:e handbollslag, sedan jag började som ledare som tolvåring. Och utan att behöva fundera allt för länge, så är detta ytterligare ett erkännande att trägen vinner och tron på det man gör. I dagens tider (2014) tänker/tycker man mycket annorlunda än när jag 1975 började som ledare.
Det är inte fult att få vinna, det är inte farligt att behöva ta i, det är inte farligt att få titulera sig som "bäst i Stockholm".
Dock är det farligt att vara helnöjd. Jag kommer aldrig att vara nöjd - utan kommer alltid att leta/finna nya utmaningar, det är det som utvecklar människan.
Riktar ett otroligt stort tack till mina kollegor i Patrice Wallmo, LilleMor Larsson och Peter Blom. Vi är inte alltid överens, och tur är väl det. Precis som i RIK:s värderingar, så finns det inom oss respekt för/till varandra - men framför allt finns det ett otroligt stort ENGAGEEEEEEEEEEMANG.
Tack för att du tog den tid att läsa denna krönika. Ha en bra vardag, oavsett var du är någonstans och vad du vill göra med livet.
Jag ser fram emot idag mot nya utmaningar. Igår var igår. Idag är idag!
Lev väl!
Robban Zetterquist
Rosersbergs IK Handboll
